Nu är det så där jätte länge sedan jag uppdaterade här igen. Men å andra sidan hoppas jag att ingen är beroende av den här bloggen för sin sinnesro så det kanske inte gör så mycket.
Jag har sprungit ett antal tävlingar sedan sist: Kungsbacka, Kungsholmen och KM 10 000m. Alla tre loppen har gått redigt mycket åt skogen. Jag har hört från flera håll att det kan vara blodvärdet eller nåt, och det är klart att det hade vart trevligt att hitta en "quick-fix" men å andra sidan går ju träningarna riktigt bra så det känns väldigt osannolikt egentligen.
Den senaste fadäsen va i torsdags, 10 000m bana med klubben. 33,5X, alltså typ 10 sek snabbare än min 10 km-passering på halvmaran veckan innan. Inte riktigt optimalt. Men ett par dagar efter gick jag ut och körde 8an som testlopp med plan att köra kontrollerat från start och då gick det på 26,42. Dvs den snabbast träningstiden någonsin på den banan. Så nu har jag lämnat min GPS till pappa och ska bara köra på känsla i ett par veckor. Jag tror det är det som är grejen. Jag är så fokuserad på min bra form att jag inte har nån känsla längre.
Jag tror det kan bero på att jag har kört så mycket styrka med Fredrikshof också. Jag är nog mycket starkare nu än jag har varit förut, men samtidigt är varken VO2- max eller uthållighet bättre än tidigare vilket säkert gör att jag inte känner mig trött i början av loppen men att hjärtat inte hänger med när musklerna börjar bli trötta.
Nåja. jag är sugen på mer terräng nu, men får nog hålla mig ett par v. Till helgen är det varvet (ska vara hare åt en kompis- under 1,25 är målet) och helgen efter det är det sthlm maraton. Ska bli kul att springa i SM-klass även om jag uppenbarligen är i riktigt kass form...
Dagens låt: "Simple Game" av Seth Sentry. (han kommer upp som dagens låt jäkligt ofta nu för tiden...)
måndag 18 maj 2015
fredag 27 mars 2015
två veckor och en tävling
Nästan två veckor har gått sedan förra inlägget. Jag sprang vårtävlingarnas 32km distans förra helgen men trots vinst känns det knappt värt att skriva om.
Jag kände direkt när jag gick upp att jag va opepp och tung i kroppen. Jag hade vart i Arvika en kortis under veckan på jobb och missade en träning och dessutom va det nog lite för nära förra tävlingen. Men ibland släpper sånna känslor under uppjoggen så det va bara att cykla till klubbstugan, anmäla sig och försöka få upp peppen. Jag träffade Jocke som skulle vara med vilket höjde peppen lite men dum som jag är hade jag glömt klocka och tröja och var tvungen att skippa merfarten av uppvärmningen för att ha tid att cykla hem och hämta grejerna.
Nån km fick jag sprunget innan start i alla fall och väl på startlinjen hade peppen fortfarande inte innfunnit sig. Men det var bara att springa. Jag gick ut i 3,37 tempo och fick bara med mig Jocke. Han tyckte dock att det va lite väl snabbt och släppte vid ca 5 km. Han låg tydligen inte jätte långt bakom fick jag veta efter loppet men jag tappade all motivation att slå pers och bestämde mig för att satsa på vinsten och körde därför ganska lugnt. 3,40 tempo i 32 km. Lite sliten blev jag men lika mycket av kylan som av löpningen.
Annars är det inte mycket som händer. Jag springer med Fredrikshof så ofta jag kan (måndag och onsdag) och har hittat en kompis som jobbar i närheten av Värtan så vi har kört några pass innan träningen. Bra att slippa köra allt själv, jag körde en del mängd med Staffan men han har börjat träna med IF Linnea och dom har träning på tis och tors, dvs dom dagarna jag har ledigt att köra mängd på.
Jobb jobb jogg jogg... Livet är inte speciellt komplicerat egentligen.
Jag kände direkt när jag gick upp att jag va opepp och tung i kroppen. Jag hade vart i Arvika en kortis under veckan på jobb och missade en träning och dessutom va det nog lite för nära förra tävlingen. Men ibland släpper sånna känslor under uppjoggen så det va bara att cykla till klubbstugan, anmäla sig och försöka få upp peppen. Jag träffade Jocke som skulle vara med vilket höjde peppen lite men dum som jag är hade jag glömt klocka och tröja och var tvungen att skippa merfarten av uppvärmningen för att ha tid att cykla hem och hämta grejerna.
Nån km fick jag sprunget innan start i alla fall och väl på startlinjen hade peppen fortfarande inte innfunnit sig. Men det var bara att springa. Jag gick ut i 3,37 tempo och fick bara med mig Jocke. Han tyckte dock att det va lite väl snabbt och släppte vid ca 5 km. Han låg tydligen inte jätte långt bakom fick jag veta efter loppet men jag tappade all motivation att slå pers och bestämde mig för att satsa på vinsten och körde därför ganska lugnt. 3,40 tempo i 32 km. Lite sliten blev jag men lika mycket av kylan som av löpningen.
Annars är det inte mycket som händer. Jag springer med Fredrikshof så ofta jag kan (måndag och onsdag) och har hittat en kompis som jobbar i närheten av Värtan så vi har kört några pass innan träningen. Bra att slippa köra allt själv, jag körde en del mängd med Staffan men han har börjat träna med IF Linnea och dom har träning på tis och tors, dvs dom dagarna jag har ledigt att köra mängd på.
Jobb jobb jogg jogg... Livet är inte speciellt komplicerat egentligen.
måndag 16 mars 2015
En tävling, ett pers
Så nu sitter jag på tåget mot Stockholm igen. Jag känner mig inte så pepp på att skriva men måste nog få ur det ur systemet. Egentligen har helgen vart ganska jobbig, det här med att flytta är av någon anledning jäkligt jobbigt, det ska bli skönt att komma tillbaka till jobbet.
Men förutom en flytt har jag hunnit springa årets första tävling. Jag va, som man nog märkte i mitt förra inlägg, jäkligt pepp på att testa formen. Som vanligt försvinner dock mycket av känslan när jag kommer hem och vankar runt rastlöst eftersom jag har suttit på kontoret och tåget hela dagen. Men. Jag lyckades i alla fall somna så småningom och gick upp tidigt på lördagen, åt min fil med musli vid typ 8-tiden, riktigt pepp på tävlingen 3h senare, packade upp några flyttlådor, tappade lite pepp men kände mig ändå lätt och fin när det var dags att cykla bort till klubbstugan. Perfekt väder, några plusgrader och sol. Torrt på marken och vår i luften.
Väl där blev jag lite besviken, ingen av mina största "konkurrenter" i klubben var med, men jag hittade några kompisar att springa runt tjärnen med och började få tillbaka fokus.
Efter ett antal förberedelser; toa, skobyte, stegringslopp etc. ställde jag mig på startlinjen. Jag såg direkt att det va många väldigt bra löpare med. Vissa jag hade tränat med på lördagsträningarna, andra kände jag sedan tidigare lopp. Jag hade väl vissa förhoppningar om att komma bland topp 10 men kände direkt att det va onödigt att hänga med i första klungan.
När startskottet gick blev tempot genast högt, kanske lite väl högt.
En kul reflektion jag gjorde de första 500m var att jag känner i armarna när det går för snabbt på tävling. Dom börjar liksom domna lite, flåset och benen är ok men inte armarna. Jag sänkte farten ganska snabbt och lade mig med bland annat Jonathan (SAIK) och Andreas (ÖIS). Första km gick på 3,12 tror jag, och känslan va ganska fin. Det va ju lite väl snabbt men samtidigt är det lättsprunget i början och starten går ju alltid lite snabbt.
Den följande km är också ganska lätt med en mindre backe men ingenting som känns jobbigt i början av en tävling. Snart kom dock backarna efter svarttjärn. Här började Andreas halka efter, och jag tror han gav upp lite på direkten för han kom en bra bit efter i mål kändes det som. Som jag brukar, halkade jag efter en del i uppförsbackarna, jag vill ju inte dra på mig mjölksyra. Min plan var att ta igen i nedförsbacken igen. Som alla planer så höll den väldigt dåligt, jag kom visserligen ikapp men blev så trött så jag kunde inte hänga med på platten sedan.
Efter ca 5,5km, vid raksträckan vid Delsjön, kom Markus från motsatt håll och skrek några peppande ord. Det fick mig att räta på ryggen lite, inte så jag kom ifatt nån men jag lyckades i alla fall hålla tempot under raksträckan. Tack för det Markus
Vid 6,5 km, när man sprungit upp för den sista riktiga backen kollade jag på klockan och blev livrädd, i min speedade hjärna såg det ut som jag va mycket långsamare än min plan, sub 26, så jag ökade så gott jag kunde i nedförsbackarna mot mål men tänkte att jag nog fick nöja mig med "bara" ett pers (26,41).
Jag kom dock i mål utan några speciellt spännande händelser på 25,42! Pers med 59 sek. Jäkligt nöjd och lättad. Jag är i så bra form som jag tror och det kommer bli en väldigt spännnande säsong. Placeringen blev dock inte lika bra. 14de plats. Ett tempo på 3,18 på en halvkuperad bana och 14de plats. Fy fanken alltså vad snabba alla är!
Efter en lunch på bensinköket tillsammans med Kajsa vid Härlanda tjärn gick resten av helgen i flyttens tecken. Helt slut och nästan gråtande kollapsade jag klockan 10 på lördag kväll.
En kort reflektion om träningarna med Fredrikshof: Dom liknar väldigt mycket sättet jag tränar när jag ska toppa mig inför ett lopp. Korta oc intensiva intervaller, mycket löpskolning etc. Jag är lite rädd att effekten blir en superfin topp och sen skador. Jag måste hålla koll på kroppen och avbryta om det känns dåligt.
Men förutom en flytt har jag hunnit springa årets första tävling. Jag va, som man nog märkte i mitt förra inlägg, jäkligt pepp på att testa formen. Som vanligt försvinner dock mycket av känslan när jag kommer hem och vankar runt rastlöst eftersom jag har suttit på kontoret och tåget hela dagen. Men. Jag lyckades i alla fall somna så småningom och gick upp tidigt på lördagen, åt min fil med musli vid typ 8-tiden, riktigt pepp på tävlingen 3h senare, packade upp några flyttlådor, tappade lite pepp men kände mig ändå lätt och fin när det var dags att cykla bort till klubbstugan. Perfekt väder, några plusgrader och sol. Torrt på marken och vår i luften.
Väl där blev jag lite besviken, ingen av mina största "konkurrenter" i klubben var med, men jag hittade några kompisar att springa runt tjärnen med och började få tillbaka fokus.
Efter ett antal förberedelser; toa, skobyte, stegringslopp etc. ställde jag mig på startlinjen. Jag såg direkt att det va många väldigt bra löpare med. Vissa jag hade tränat med på lördagsträningarna, andra kände jag sedan tidigare lopp. Jag hade väl vissa förhoppningar om att komma bland topp 10 men kände direkt att det va onödigt att hänga med i första klungan.
När startskottet gick blev tempot genast högt, kanske lite väl högt.
En kul reflektion jag gjorde de första 500m var att jag känner i armarna när det går för snabbt på tävling. Dom börjar liksom domna lite, flåset och benen är ok men inte armarna. Jag sänkte farten ganska snabbt och lade mig med bland annat Jonathan (SAIK) och Andreas (ÖIS). Första km gick på 3,12 tror jag, och känslan va ganska fin. Det va ju lite väl snabbt men samtidigt är det lättsprunget i början och starten går ju alltid lite snabbt.
Den följande km är också ganska lätt med en mindre backe men ingenting som känns jobbigt i början av en tävling. Snart kom dock backarna efter svarttjärn. Här började Andreas halka efter, och jag tror han gav upp lite på direkten för han kom en bra bit efter i mål kändes det som. Som jag brukar, halkade jag efter en del i uppförsbackarna, jag vill ju inte dra på mig mjölksyra. Min plan var att ta igen i nedförsbacken igen. Som alla planer så höll den väldigt dåligt, jag kom visserligen ikapp men blev så trött så jag kunde inte hänga med på platten sedan.
Efter ca 5,5km, vid raksträckan vid Delsjön, kom Markus från motsatt håll och skrek några peppande ord. Det fick mig att räta på ryggen lite, inte så jag kom ifatt nån men jag lyckades i alla fall hålla tempot under raksträckan. Tack för det Markus
Vid 6,5 km, när man sprungit upp för den sista riktiga backen kollade jag på klockan och blev livrädd, i min speedade hjärna såg det ut som jag va mycket långsamare än min plan, sub 26, så jag ökade så gott jag kunde i nedförsbackarna mot mål men tänkte att jag nog fick nöja mig med "bara" ett pers (26,41).
Jag kom dock i mål utan några speciellt spännande händelser på 25,42! Pers med 59 sek. Jäkligt nöjd och lättad. Jag är i så bra form som jag tror och det kommer bli en väldigt spännnande säsong. Placeringen blev dock inte lika bra. 14de plats. Ett tempo på 3,18 på en halvkuperad bana och 14de plats. Fy fanken alltså vad snabba alla är!
Efter en lunch på bensinköket tillsammans med Kajsa vid Härlanda tjärn gick resten av helgen i flyttens tecken. Helt slut och nästan gråtande kollapsade jag klockan 10 på lördag kväll.
En kort reflektion om träningarna med Fredrikshof: Dom liknar väldigt mycket sättet jag tränar när jag ska toppa mig inför ett lopp. Korta oc intensiva intervaller, mycket löpskolning etc. Jag är lite rädd att effekten blir en superfin topp och sen skador. Jag måste hålla koll på kroppen och avbryta om det känns dåligt.
fredag 13 mars 2015
Vårtävlingarna
Sådär ja. två veckor har gått och det har vart fullt upp på många fronter sedan sist. Jag jobbar på som vanligt och har bland annat vart på möte om ekosystemtjänster på Svensk Energi, möte med vattenvårdsföreningen i Karlskoga (otroligt fin stad, varför bor inte fler där?) och annars jobbat med allt möjligt som rör vattenkraft och miljö. Insåg när jag satt här på tåget och läste ett åtgärdsprogram för flodpärlmussla hur sjukt intressant jobb jag har. Sen är det ju inte allt som är lika kul. men ändå!
Till väsentligheterna. Jag har fått ett antal redigt bra pass med fredrikshof, bland annat ett 22*200m på bana i onsdags som va jäkligt kul! Och långt dessutom, eftersom det va 6 km till banan och 6 km hem fick jag alltså typ 23-24 km varav 5 km i typ 2,50 tempo. Bara att hålla det kontinuerligt också så blir det fina tider i sommar! Förra lördagen körde vi det bästa passet som finns, 8*1km på 8an med 1 min vila. Körde mina på, i snitt, mellan 3,10 och 3,15. Fin känsla där också trots att jag va typ sist i den "snabba" gruppen. Söndagen blev avsatt till flytt. Inte fullt så roligt som långpass men jäkligt gött att få gjort. Nu bor vi på dubbelt så stor yta. Visserligen 1,5km istället för 750m från klubbstugan men läget får ändå 5 av 5 springskor i betyg.
Viktigare än träningspassen är dock tävlingen imorgon!
Vårtävlingarna. 8an. klassiskt.
Det brukar vara lite för kort för mig. Tillsammans med den brist på rutin man har så här på våren brukar det gå riktigt mycket åt skogen. Jag hoppas dock att formen på nåt sätt ska kompensera för dom andra faktorerna så att jag ska kunna göra en bra tid trots dåligt upplagt lopp och fel distans. Imorgon får vi se. Tills dess är det bara att räkna kilometertider, fundera på var tävlingslinnet är bland flyttlådorna och kanske framförallt sova så gott man kan efter en dag på kontoret och efterföljande tåg till Sveriges framsida.
Dagens låt: Langa fram med Ison och Fille. hade nog gärna sagt Seth Sentry igen (ett geni!) men hade ju honom för ett par v sedan så får ta nåt annat.
Nu börjar det.
Till väsentligheterna. Jag har fått ett antal redigt bra pass med fredrikshof, bland annat ett 22*200m på bana i onsdags som va jäkligt kul! Och långt dessutom, eftersom det va 6 km till banan och 6 km hem fick jag alltså typ 23-24 km varav 5 km i typ 2,50 tempo. Bara att hålla det kontinuerligt också så blir det fina tider i sommar! Förra lördagen körde vi det bästa passet som finns, 8*1km på 8an med 1 min vila. Körde mina på, i snitt, mellan 3,10 och 3,15. Fin känsla där också trots att jag va typ sist i den "snabba" gruppen. Söndagen blev avsatt till flytt. Inte fullt så roligt som långpass men jäkligt gött att få gjort. Nu bor vi på dubbelt så stor yta. Visserligen 1,5km istället för 750m från klubbstugan men läget får ändå 5 av 5 springskor i betyg.
Viktigare än träningspassen är dock tävlingen imorgon!
Vårtävlingarna. 8an. klassiskt.
Det brukar vara lite för kort för mig. Tillsammans med den brist på rutin man har så här på våren brukar det gå riktigt mycket åt skogen. Jag hoppas dock att formen på nåt sätt ska kompensera för dom andra faktorerna så att jag ska kunna göra en bra tid trots dåligt upplagt lopp och fel distans. Imorgon får vi se. Tills dess är det bara att räkna kilometertider, fundera på var tävlingslinnet är bland flyttlådorna och kanske framförallt sova så gott man kan efter en dag på kontoret och efterföljande tåg till Sveriges framsida.
Dagens låt: Langa fram med Ison och Fille. hade nog gärna sagt Seth Sentry igen (ett geni!) men hade ju honom för ett par v sedan så får ta nåt annat.
Nu börjar det.
fredag 20 februari 2015
Gästspel
Knappt 5 dagar har gått sedan förra inlägget och här kommer redan ett nytt, herregud är jag på väg mot nån slags trend här? Svårt att sia om med bara två observationer, vi får se.
Nåväl. Jag tänkte köra lugnt den här veckan, satsa på typ 8-9 mil och vara nöjd så. Nu är jag upp i 6,5 och har ett intervallpass på lördag och ett långpass på söndag så chansen att komma runt 11 är ganska stor.
Men det är inte så konstigt egentligen, i måndags hade jag en vilodag, i tisdags hade jag verkligen ingen lust att träna men kände att jag inte gärna kunde ta två vilodagar på raken så sprang typ 9 km i nåt jäkligt slappt tempo. Jag tog också kontakt med två av dom bästa klubbarna i Stockholm: Studenterna och Fredrikshof för att fråga om jag fick träna lite med dom.
Studenterna avvisade vänligt men bestämt min fråga om jag fick hänga med på några träningar utan att vara medlem. Jag hade en kväll av hopplöshet efter det mailet och trodde att jag skulle bli helt utan kvalité resten av året men så fick jag veta på tisdagen att Fredrikshof va lite mer flexibla med medlemskap så jag var välkommen att testa på onsdagens intervaller och sedan eventuellt betala ett stödmedlemskap om det verkade lovande.
Sagt och gjort. Efter "krafttag ål"- mötet (där jag mest satt som ett fån, jag kan inget om ål insåg jag ganska snabbt...) skyndade jag mig till kontoret, jobbade ett par h och bytte om för att försöka hitta klubbstugan till passets början. Efter ett par km ängslig löpning frågade jag en löpare om vägen. Efter det hittade jag utan problem.
Stämningen var god i stugan (egentligen ett rum). Niklas von Sydow och Henrik Stridh var de jag var närmast kapacitetsmässigt, Niklas har gjort under 2,30 på maran men hade kört hårt ett par dagar och var därför i min klass ungefär, Henrik och körde tillsammans typ 35 km på vintermaran, sen släppte han och jag kom typ 4 min före i mål.
5*7min med 30 sek vila stod på schemat, väldigt kort vila och väldigt långa intervaller alltså. Närmare snabbdistans än intervaller för min del, men jag är glad så länge jag får springa med sällskap!
Tror vi höll ett snitt på typ 3,25 eller nån sek snabbare på en måttligt kuperad bana. Niklas och jag höll relativt jämnt, han hade kört hårt innan så jag stack iväg före dom första intervallerna men jag tröttnade snart och han tog dom sista. Henrik va lite efter men såg pigg ut jämfört med hur jag kände mig.
Med jogg hem blev passet ca 27 km varav alltså ca 10,5 km va i 3,25 tempo. Inte illa pinkat.
Ett par långsammare joggar till och från jobbet gjorde att mängden blev riktigt skaplig under veckan. Kanske jag också, precis som Niklas, kan springa maran på 2,29 i sommar? (Inte troligt...)
En riktigt bra vecka lutar det åt vad gäller träning. Har dock varit ganska hängig i både kropp och själ i nån v nu. Det har släppt lite igår och idag, hoppas det bli bra till nästa vecka. Lite barmark, långa pass i sol och mycket mat så ska jag nog vara på banan igen.
Dagens låt: Moonshiner med Cat Power.
Nåväl. Jag tänkte köra lugnt den här veckan, satsa på typ 8-9 mil och vara nöjd så. Nu är jag upp i 6,5 och har ett intervallpass på lördag och ett långpass på söndag så chansen att komma runt 11 är ganska stor.
Men det är inte så konstigt egentligen, i måndags hade jag en vilodag, i tisdags hade jag verkligen ingen lust att träna men kände att jag inte gärna kunde ta två vilodagar på raken så sprang typ 9 km i nåt jäkligt slappt tempo. Jag tog också kontakt med två av dom bästa klubbarna i Stockholm: Studenterna och Fredrikshof för att fråga om jag fick träna lite med dom.
Studenterna avvisade vänligt men bestämt min fråga om jag fick hänga med på några träningar utan att vara medlem. Jag hade en kväll av hopplöshet efter det mailet och trodde att jag skulle bli helt utan kvalité resten av året men så fick jag veta på tisdagen att Fredrikshof va lite mer flexibla med medlemskap så jag var välkommen att testa på onsdagens intervaller och sedan eventuellt betala ett stödmedlemskap om det verkade lovande.
Sagt och gjort. Efter "krafttag ål"- mötet (där jag mest satt som ett fån, jag kan inget om ål insåg jag ganska snabbt...) skyndade jag mig till kontoret, jobbade ett par h och bytte om för att försöka hitta klubbstugan till passets början. Efter ett par km ängslig löpning frågade jag en löpare om vägen. Efter det hittade jag utan problem.
Stämningen var god i stugan (egentligen ett rum). Niklas von Sydow och Henrik Stridh var de jag var närmast kapacitetsmässigt, Niklas har gjort under 2,30 på maran men hade kört hårt ett par dagar och var därför i min klass ungefär, Henrik och körde tillsammans typ 35 km på vintermaran, sen släppte han och jag kom typ 4 min före i mål.
5*7min med 30 sek vila stod på schemat, väldigt kort vila och väldigt långa intervaller alltså. Närmare snabbdistans än intervaller för min del, men jag är glad så länge jag får springa med sällskap!
Tror vi höll ett snitt på typ 3,25 eller nån sek snabbare på en måttligt kuperad bana. Niklas och jag höll relativt jämnt, han hade kört hårt innan så jag stack iväg före dom första intervallerna men jag tröttnade snart och han tog dom sista. Henrik va lite efter men såg pigg ut jämfört med hur jag kände mig.
Med jogg hem blev passet ca 27 km varav alltså ca 10,5 km va i 3,25 tempo. Inte illa pinkat.
Ett par långsammare joggar till och från jobbet gjorde att mängden blev riktigt skaplig under veckan. Kanske jag också, precis som Niklas, kan springa maran på 2,29 i sommar? (Inte troligt...)
En riktigt bra vecka lutar det åt vad gäller träning. Har dock varit ganska hängig i både kropp och själ i nån v nu. Det har släppt lite igår och idag, hoppas det bli bra till nästa vecka. Lite barmark, långa pass i sol och mycket mat så ska jag nog vara på banan igen.
Dagens låt: Moonshiner med Cat Power.
måndag 16 februari 2015
början på en grym säsong
Efter en jäkla lång vila med skrivandet fick jag lust att skriva nåt igen.
Som jag skrev i förra inlägget, veckan efter BUM 50 miles, har satsningen på ultror fått vila lite till förmån för kortare distanser. Förra året blev en enda lång pers-fest med 32,14 på 10 000m, 2,38,5X på maran och 1,12,XX på 1/2mara. Förutom pers fick jag en hel del vinster i blandade lopp (Risveden terräng, Amzungo volontärlopp, Göteborg halvmaraton t ex).
Jag har fått jobb (vikariat) på Fortum som miljöspecialist så nu veckopendlar jag till och från sthlm. Det är helt ok egentligen men det är svårt att planera löpningen. Jag försöker få så många mil som möjligt för tillfället, kvalité får jag bara på lördagarna men när våren kommer måste jag få iaf ett snabbt pass till i veckan. Jag ska kolla upp nån klubb som håller till vid sthlm-stadion, ett par km från jobbet och hoppas att man kan gästspela lite där. Stockholm har ju jäkligt bra löpare så sparring borde ju finnas om jag får vara med...
Jag har haft två hårda veckor med 12 och 14,5 mil så nu blir det en lugn vecka med fokus på jobb. Jag ska vara med på möte med "Krafttag ål" vilket ska bli jäkligt kul. Ett stort projekt om ålens överlevnad med både myndighet och företag som deltagare.
Jag körde en riktigt fin träning i helgen: Fredag persförsök på 8an med pappa som hare (8 sek över pers, mycket pga att klockan visade fel tempo och snö/is på delar av 8an) lördag: 4 km uppvärmning, blandade intervaller (1,6km-550m) i ca 7,5 km och sedan mängd, löpskolning och fartlek till en total på 29 km. Helt slut i kroppen på¨söndagen men fick ändå till 24 km med klubben. Skönt. Det här kommer bli en grym säsong!
En bloggare folk borde läsa är Lars Södergård: http://www.runnersworld.se/blogs/larssodergard/index.htm
Sjukt bra!
Dagens låt: Seth Sentry- Campfire.
Som jag skrev i förra inlägget, veckan efter BUM 50 miles, har satsningen på ultror fått vila lite till förmån för kortare distanser. Förra året blev en enda lång pers-fest med 32,14 på 10 000m, 2,38,5X på maran och 1,12,XX på 1/2mara. Förutom pers fick jag en hel del vinster i blandade lopp (Risveden terräng, Amzungo volontärlopp, Göteborg halvmaraton t ex).
Jag har fått jobb (vikariat) på Fortum som miljöspecialist så nu veckopendlar jag till och från sthlm. Det är helt ok egentligen men det är svårt att planera löpningen. Jag försöker få så många mil som möjligt för tillfället, kvalité får jag bara på lördagarna men när våren kommer måste jag få iaf ett snabbt pass till i veckan. Jag ska kolla upp nån klubb som håller till vid sthlm-stadion, ett par km från jobbet och hoppas att man kan gästspela lite där. Stockholm har ju jäkligt bra löpare så sparring borde ju finnas om jag får vara med...
Jag har haft två hårda veckor med 12 och 14,5 mil så nu blir det en lugn vecka med fokus på jobb. Jag ska vara med på möte med "Krafttag ål" vilket ska bli jäkligt kul. Ett stort projekt om ålens överlevnad med både myndighet och företag som deltagare.
Jag körde en riktigt fin träning i helgen: Fredag persförsök på 8an med pappa som hare (8 sek över pers, mycket pga att klockan visade fel tempo och snö/is på delar av 8an) lördag: 4 km uppvärmning, blandade intervaller (1,6km-550m) i ca 7,5 km och sedan mängd, löpskolning och fartlek till en total på 29 km. Helt slut i kroppen på¨söndagen men fick ändå till 24 km med klubben. Skönt. Det här kommer bli en grym säsong!
En bloggare folk borde läsa är Lars Södergård: http://www.runnersworld.se/blogs/larssodergard/index.htm
Sjukt bra!
Dagens låt: Seth Sentry- Campfire.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)