Träning- och tävlingsrapport

Planen för förra veckan var ganska ambitiös. Trots resa till Stockholm och lopp på lördagen ville jag få ihop 13 mil och minst två pass med kvalité. Det gick så där.

Visserligen blev det helt ok kvalité, i tisdags 6*1000m med 2min vila. Dom gick i snitt på 3,20 (har jag för mig). Jag är lite osäker på om jag är nöjd eller inte med det, för ett par år sedan skulle jag vart runt 3.10-3.15 antagligen men å andra sidan kan jag inte jämföra med dom tiderna hela tiden. Men tanke på våren och vinterns ganska dåliga träning och brist på kvalité är 3,20 tempo helt ok.

På torsdagen sprang jag och Jocke 6km i ganska bra tempo, 3.39 i snitt. Inte heller det något att skryta med, men med den motvinden vi hade skulle vi nog kunnat sänka tempot ca 5 sek/km vid vindstilla förhållanden. Framförallt var jag nöjd över att kunna hänga med Jocke så pass bra.

På Lördagen var jag i Sthlm och sprang Söder Runt. Förutom förseningar i starten ett väldigt kul och bra lopp! Riktigt fin bana, bad och After Run när man kom i mål gjorde det till ett toppenlopp!

Jag gick ut ganska lugnt dom första 2km ungefär, till skillnad från hur det brukar vara sprang jag om en massa folk efter den första rusningen och la mig på ca 10 plats. Det blåste medvind i början och jag hade funderat över om det va värt att köra snabbt när jag hade chansen men valde att istället spara krafterna till motvinden efter ca 5 km och förhoppningsvis springa om folk då istället. 

Sagt och gjort. Jag klockade in kilometerna på ca 3,24 i snitt första 5 km utan att jag kände mig speciellt trött men sen slog motvinden till. Jag låg då på vad jag trodde va 6 plats, ca 40m efter 5an och 4an. Jag gjorde en liten ökning för att få ryggar att hänga på och kom ikapp ganska snart. Väl i rygg tyckte jag det va lite tråkigt, dom hade antagligen saktat in i motvinden och jag kom från ett mycket högre tempo så jag låg bara i rygg ett par hundra meter och gick sedan om med hopp om att spränga dom. 

Den ena släppte ganska snart men den andra låg fastklistrad i ryggen på mig till ca 8km då han gick om. tempot hade sänkts till 3,35 ungefär och jag slet ganska hårt, men killen i ryggen slet ännu värre tyckte jag när jag hörde hans andning. 

Jag lät honom dra nån minut och bestämde mig sen för att gå om och försöka få honom att släppa. Nu kom tyvärr ett par små knixar, jag ville inte få mjölksyra så min tempoökning blev avbruten och jag fick nöja mig med att ha honom framför mig. Ungefär här skrek nån "trea och fyra!!" efter oss och motivationen steg ett snäpp. Komma fyra på ett lopp är ju aldrig kul, och komma på pallen i ett Stockholmslopp är ju grymt så jag försökte dra igen. Men han hängde fortfarande på! Fanken! Vid det här laget började jag bli riktigt sliten och nöjde mig med att ligga i rygg ännu ett tag och försöka ta honom på spurten. Jag är visserligen ingen spurtare men det va enda chansen som jag såg det. 

Jag hade rekat sträckan innan målgång, och hade bestämt en punkt där jag skulle göra mig sista ökning. Jag ökade rejält för att få honom att släppa och det gick! Mjölksyran gjorde mig riktigt stum och ganska yr men med bara 200m kvar kunde jag inte göra nåt annat än att hålla tempot. Jag funderade på om jag skulle behöva spy men märkte att killen hade släppt mig helt och minskade tempot en aning sista 50m för att inte riskera att behöva stanna.

När jag kom i mål visade det sig att jag blev 2a på tiden 34,50! Grymt bra upplagt lopp av mig! Kul att få den där lätta känslan igen efter många tävlingar som har gått åt skogen. 6km runners high och 4km slit. Bra kvot av de båda!

Tyvärr fick jag jäkligt ont i hälsenan vilket gjorde att söndagens pass som var planerat till 2 mil bara blev 1. Mängden blev alltså 12mil och inte 13, men med så bra kvalité känns det helt ok. Nu hoppas jag bara att hälsenan blir bättre snart. Idag ska jag prova att jogga och om det känns bra ska jag köra intervaller.

Jag har även bestämt mig för att lätta på mängden en del, för att bli bra på ultralöpning måste jag bli snabbare också, inte bara uthålligare. Så nu är det kvalité och halvsnabb distans som gäller, inga mer 3milspass i 5min/km tempo mitt i veckan.

Om hälsenan blir bra dvs...

Hungrig

En rel hård vecka har börjat. Det går helt ok, 29km i måndags, 20 igår (varav 6km va 1km intervaller) och 13 idag (med 17 planerade i em). Men jag har lite problem med att jag alltid är så jäkla hungrig när jag har sprungit mycket ett par dagar i rad. Sjukt jobbigt, jag kan inte fokusera på skolan utan går bara runt och småäter. Det är inte så att jag är sugen på nåt speciellt heller, jag funderade på att köpa godis men när jag va på väg ut va jag inte sugen på det längre, sallad brukar jag alltid vara sugen på men inte nu, inte sugen på protein-rika grejer heller. Det enda jag känner mig minsta sugen på är mjölk men det blir jag ju inte mätt på.
Finns det nån där ute i min ENORMA läsarkrets som har nåt förslag? På ett sätt är det väl bra, det betyder att jag bränner fett på ett eller annat sätt antar jag. Men jag måste liksom få klart det här examensarbetet så jag har inte tid att vara så här ofokuserad!

Rehab

Den senaste veckan har vart väldigt lugn. Inte mycket att skriva om egentligen. Jag sprang typ 8km i tisdags, 1,2mil terräng i torsdags, Salomon trail tour (12,7km) i lördags och ca 17,5km i söndags. Extremt liten mängd för att vara mig. Det kändes ganska bra och jag har faktiskt varit på riktigt bra humör dom sista dagarna jämfört med veckan innan och dom första dagarna förra veckan. Jag misstänker att det har sin grund i överträning, alternativt dålig kosthållning. När jag tränar mycket har jag lite svårt att äta bra, det blir ofta överhoppade middagar eller pasta och sojakorv eller nåt sånt. Inte konstigt att jag får svårt att hålla humöret uppe egentligen.
Men filosof som jag är (jag har iaf 30hp filosofi) är jag så klart produktiv i min deppighet och har funderat på massa saker. Jag har inte kommit fram till nåt egentligen förutom att det är jäkligt otillfredsställande på ett "andligt" plan att vara darwinist och naturvetare. Det är ganska skönt att kunna säga att inget har någon "mening" och att det är det som gör livet så spännande och fritt men det är samtidigt lite torrt när livet inte alls känns spännande och fritt att inte ha nåt att sträva mot. Fast å andra sidan, jag va ju inte speciellt nöjd med livet när jag va kristen heller. Det enda rätta är nog att springa ifrån sina bekymmer.

Nå, jag nämnde Salomon trail tour ovan. Jag va ganska skeptisk till om jag skulle våga anmäla mig till den med tanke på mina skador (framförallt min fotled som stukades för nån månad sedan och fortfarande inte är bra), men bestämde mig för att springa 12km och ta det försiktigt i terrängen.

Jag mötte Svante (Högsbo) vid start och vi snackade lite, han hade kolla startlistan och det visade sig att det var en del bra löpare med men jag tänkte ändå att det alltid är värt att sikta på pallen så jag sprang iväg ganska snabbt i början. Jag var noga med att inte få mjölksyra i första backen (ca 1km lång asfaltsbacke för att tunna ut startfältet) men låg ändå trea och bara strax efter tvåan när vi sprang in i terrängen. Det börjar med väldigt fina stigar och klipphällar km 2-3 ungefär och jag gjorde mitt bästa för att hålla bra tempo utan att bli för trött och samtidigt ha kontroll över var jag satte foten men 2an och 1an försvann ganska snabbt ett hundratal meter framför mig. Jag fokuserade istället på att hålla undan för fyran.
Efter dom första tre km kommer det en lång brant trappa upp på getryggen. Ingen chans att undvika mjölksyra här om jag ville hålla placeringen så jag körde på. Väl uppe kände jag mig inte helt pigg men hoppades att dom andra också hade tagit ut sig. Terrängen fortsatte med en ganska lång nedförsbacke ned mot blacktjärn. Jag höll undan dom andra men kände att hållningen började bli lite dålig så jag fick lugna ner mig i nästa rejäla stigning. Det straffade sig och 4an kom ikapp och jag var tvungen att pressa mig lite väl mycket på platten efter backen. Det straffade sig ännu en gång och när han kom ifatt och gick om hade jag inget att sätta emot.
Resten av tävlingen va ganska händelselös, löpning i fin terräng, jag kände mig trött i uppförsbackarna men kunde hålla ok tempo nedför och på platten. Svante närmade sig vid 2,5km kvar men jag kunde hålla avstånd tack vare en lång nedförsbacke. Vid brudarebacken (en liten slalombacke vi skulle upp och nedför ca 1km innan mål) gick Svante och en SAIKare om. Jag tänkte ta det lugnt uppför och köra på nedför så jag  försökte inte sätta emot nåt (ens om jag hade kunnat...). Jag ökade rejält nedför och tog ikapp en hel del men det visade sig vara för sent och dom slog mig med ca 10 sek. Totalt 6a alltså. Det är alltid svårt att uppskatta tid när det är så brutal terräng men placeringen får jag ändå vara hyfsat nöjd med.
Dessutom fick alla en keps istället för medalj. Bra! Jag har för många medaljer ändå...

Nästa veckan blir ganska hård tänkte jag. Jag ska till sthlm och hälsa på flickvännen till helgen men ska ändå få ihop ca 13 mil är tanken. Det blir alltså mycket mängd i början av veckan (planen är: mån: 3mil, tis: 3mil, ons: 2mil, tors: 2mil, fre: Vila, lör: 1,5mil (Tävling 1 mil- Söder runt), sön: 2mil.
Planeringen säger lite drygt 13 mil men det är nog skönt om jag kan korta av nåt pass...

Återkommer när det finns mer att skriva.

Halvhård vecka

Ännu en vecka har gått och med den även en veckas träning.
Jag hade planerat ca 13 mil den här veckan men det stannade av redan innan det hade börjat på måndagen. Jag hade tänkt köra ca 2 mil på måndagen och 3 på tisdagen för att få en bra start på veckan men känningarna från BUM 45 var så pass starka både mentalt och fysiskt att jag nöjde mig med 1 mil på måndagen och lite drygt 2 på tisdagen (därav 20*1 min med 20sek vila, ett riktigt idiotpass). Det är ju inget fel på det egentligen, jag skulle ändå kunna få ihop 13 mil, men det sätter ju lite extra press på slutet av veckan.
Onsdagen är vilodag vilket kändes bra, skavsåren fick läka och jag kunde göra annat (typ sitta och kolla på datorn, jag har inget liv...). Torsdagen kändes helt ok och jag började med morgonjogg (ca 1mil) + morgondopp i delsjön. På em sprang jag ca 23km varav typ 15 var snabba (runt 3,50 min/km). Riktigt bra pass trots halv-kass tempo. Mycket pga värme och dålig känsla i kroppen, men det är ändå ett faktum att jag inte är i riktigt bra form vilket är irriterande.
Fredagen skulle bli ca 2 mil men jag hade jäkligt ont i låret när jag började jogga på morgonen och pulsen sköt upp som en raket så fort jag började springa så jag nöjde mig med 1 mil och tänkte att det nog blir en ganska kort vecka trots allt.
Med tanken på 13 mil borta kunde jag slappna av på lördagens intervallpass och inte bry mig om att springa några extra km innan eller efter för att jobba in mängden, utan körde 8*3min med Jocke, Mikael och Björn-Erik och kunde slappna av efter. Tempot var inte heller nu speciellt högt men lite får jag nog skylla på värme och det faktum att passet totalt sätt slutade högre än det började.
Söndagen var lite speciell, sista passet med Björn-Erik som flyttade till Norge igen. En hejdå-runda på 30 km varav ca 15 är i stig och terräng. Mycket fint även om låret (som hade blivit bra under lördagen) började göra riktigt ont efter 25km ungefär. Lunch med gänget efter det för att tacka och säga hej då till Björn-Erik och sen hem för att inse att mängden ändå blev helt ok 12,2mil totalt varav 3 pass med kvalité och ett långt pass.

I övrigt har veckan varit helt ok. Jag har lite svårt med examensarbetet men det går framåt sakta men säkert. På fredagen va det after work bouldering runt Härlanda tjärn. Förvånansvärt nog sände jag en hel del saker som jag har haft svårt för innan vilket gjorde att jag är lite sugen på att börja klättra lite mer. Kanske var det på grund av ölen som jag sände så mycket men kanske är jag bara väldigt stark. I så fall tror jag att löpningen kommer bli bättre snart den också.
Värt att nämna är att det gjordes en hel del mycket bra tiden på sthlm maraton av folk i klubben! Jonas A fortsätter leverera trots ganska jobbig bana! Martin Yttring och Jonas C gjorde också riktigt bra prestationer!
Jonas Buuds 2a plats på Commrades är även det riktigt bra även om han tävlar i en annan division än vi andra... Sjukt imponerande!

Ja, kort sagt blev det en ganska bra vecka trots allt. Jag vill ju börja satsa på att bli lite snabbare vilket betyder fler/hårdare kvalitétspass. Om det går ut över mängden är det helt ok så här på sommaren tycker jag nog. Jag har insett att jag måste kunna springa ganska snabbt väldigt långt, att bara springa långsamt långt räcker inte för att bli bra!