träning

Ok. Det är ju en klassisk bra sak att inte uppdatera sin blogg, och att sluta uppdatera den när den typ är helt ny, ja det är väl snudd på riktigt dåligt. Men vem bryr sig? Jag är inte sponsrad av nån, det är egentligen ingen som läser det här utan det är mest bara till för att jag ska ha nånstans att skriva mina funderingar och min träning.
Men till löpningen.
Jag har haft ett par ganska bra veckor nu, veckan efter förkylningen sprang jag, som planerat, ca 8mil. Det kändes väldigt lugnt. Inga problem alls och jag gick nästan runt och hade tråkigt på dagarna för att jag inte fick springa mer. Jag undvek alla kvalitetspass utan sprang bara lugnt i 1-2 mil varje pass.
Veckan efter det skulle vara hård och det funkade ganska bra, i alla fall när det gällde mängden. Jag fick ihop lite drygt 10 mil utan problem och jag kände mig inte alls sliten eller nåt sånt vilket jag trodde jag skulle göra. Det mesta sprangs i pass á 2 mil på ganska platt asfalts- eller grusväg. Ett kvalitetspass fick jag till som va hyfsat brutalt, 18,5*1min med 30sek vila.
Jag har två kompisar i klubben som ska springa en mara nu på söndag så förra lördagen ville dom köra nåt för att få upp farten i benen. Planen var 20*1 min och jag tänkte att jag skulle hänga med i 15 men det var det första kvalitetspasset på länge och jag hade valt att springa i lättare skor än jag brukar (brooks t7- väldigt sköna, kan rekommenderas!). Jag hade bra flyt och hängde med Jocke ganska bra så jag gjorde ett par mer än tänkt. Det straffade sig tyvärr, jag jag fick en liten sträckning i vänster vad.
Dagen efter sprang jag och två andra från klubben (Jonas S och Björn-Erik) ca 22km väldigt teknisk terräng.
Jag tänkte att jag nästan måste börja känna på hur det är att springa terräng om det nu är det jag ska satsa på. Även om man bortser från den otroligt fina dagen och trevligt sällskap måste jag säga att det va ett väldigt bra pass. Jag är nog skapad för terränglöpning. Eller ja, så får man inte säga som biolog, jag är ju inte skapad jag är bara resultatet av slump, ärftlighet och begränsade resurser men ni förstår nog vad jag menar. Jag har jäkligt bra flyt i terrängen och kunde sprungit mycket snabbare än det väldigt modesta tempo vi valde att hålla den dagen. Det är inte så att jag tror att dom andra inte skulle ha slagit mig- båda är riktigt starka löpare, mycket bättre än mig för tillfället- men det var nog inget tvivel om att jag hade bäst flyt (bortsett från hunden vi hade med-hon hade helt sjukt flyt även i den mest tekniska terrängen!).
Slutsatts av de två veckorna: Terränglöpning är jäkligt kul. Jag är bra på terränglöpning. 10 mil är inga problem att springa på en vecka så länge det inte är för många kvalitetspass inblandat. Springa på lunchen är en hit. En annan hit är att ta med klätterskor och krita i ryggsäcken och springa till ett par fina stenar, klättra allt lätt man hittar och sen springa hem. En icke-löpningsrelaterad lärdom har varit att det är jäkligt nice att cykla ut och klättra även om man är ensam.

Nu följer tre veckor som inte riktigt följer planen. Jag skulle egentligen ta det väldigt lugnt den här veckan och öka till ca 9 mil veckan efter, men eftersom jag ska till Sarek och åka skidor i mitten av nästa vecka blev det ändrat. Nu har det blivit vila på måndagen, 26km platt löpning i varierande tempo på tisdagen vila på onsdagen. Nu börjar en hård vecka igen, planen är att springa ca 10 mil till nästa torsdag med en tränings-tävling på lördag (32km i skatås- andra delen av vårtävlingarna). Det kan bli tight med packning, skola och hård löpning men jag ska göra mitt bästa. När jag kommer hem från Sarek har jag en vecka med hård träning, sedan ska jag och en kompis till Fontainbleau (nära Paris) och klättra en vecka, då kommer jag bara springa lugnt. Sen är det tillbaka till min plan igen.