Förra veckan skulle egentligen ha varit en lugn vecka med tanke på att veckan innan det var hård, men jag hade fått för mig att jag skulle åka till sarek och åka skidor den här veckan och ville inte ha två "lugna" veckor efter varandra så jag bestämde mig för att springa en lagom jobbig vecka istället. Den började på tisdagen med 26km vilket kändes helt lugnt, på torsdagen körde jag mitt första riktigt seriösa snabbdistanspass sedan muskelbristning i vaden (12km i ca 3.43 tempo), på fredag blev det 10 lugna km och lördag 32km tävling i solvikingarnas vårtävling (4*8an+ en liten extra runda eftersom 8an är 7,77km egentligen).
Det va en liten chansning att ställa upp i så lång tävling utan några bra långdistanspass och typ utan nån kvalité bakom mig men jag såg på det hela som en bra träning och genomkörare inför framtida långpass.
Mitt upplägg va egentligen liknande det jag hade på SUM (Sörmland UltraMaraton) förra året, dvs ta det lugnt, ta nån gel vid 20km och dricka en del. Tyvärr åt jag alldeles för mycket innan och va dålig i magen hela tävlingen så jag drack väldigt lite och tog aldrig nån gel. Men å andra sidan kände jag aldrig att det behövdes. Första varvet gick fint, jag la mig på en tredjeplats, försökte bara nöta mil och hoppades att magen skulle lägga sig efter nåt varv eller två. 1an (en kille från enhörna) försvann ganska snabbt och tvåan (Patrik Brandt- Solvikingarna) kändes väldigt stark så jag satsade på att inte låta Martin Yttring (även han klubbkompis från Solvikingarna) gå om. Och så låg vi hela loppet. Jag höll ett jämt 3.54 tempo förutom i backarna och blev aldrig riktigt sliten fören det va ca 5km kvar men samtidigt har jag en känsla av att jag blev sliten mest för att jag tillät mig blir det och inte så mycket för att jag faktiskt var helt slut. Jag funderade på om jag skulle kunnat fortsätta 10km till (utöka till en mara alltså) och tror nog det hade gått bra. Då hade jag helt klart blivit sliten men jag hade nog fortsatt springa under 4min/km och gjort en hyfsad tid för att vara mig.
Kort sagt. En ganska händelselös tävling men ett trevligt formbesked inför vårens löpning, jag är inte snabb men det tar sig!
Söndag blev vila och jag fick veta att jag hade räknat en vecka fel vilket betyder att träningsplaneringen blev väldigt konstig. Igår, måndag, sprang jag 30km i terräng för att känna hur det kändes och det gick fint, inga skavanker från tävlingen så jag kör på relativt hårt några dagar till så får vi se hur många mil det blir. Det viktiga är nog att hålla igång träningen och nöta mil, vilodagarna är viktiga men så länge jag inte kör nån kvalité att prata om är det nog ganska ok ändå. Jag kommer inte få några mil/vecka-rekord än på nån månad men det kanske är lika bra.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar