Varför ultra

Så varför ska jag då satsa på ultra maraton?
Jag har tidigare satsat på halvmaraton och 10km. Ganska rimliga distanser, man kan hålla ett riktigt snabbt tempo hela tiden, det finns många lopp i närheten av Göteborg och det behöver inte ta mer än en förmiddag.
Det var ganska kul att satsa på dom distanserna, man kunde se tydlig förbättring i tider och alla tävlingar och organiserade träningar gjorde att man fick en väldigt trevlig gemenskap i klubb och bland konkurrenter.
Men de senare åren, sedan jag kom tillbaka från Svalbard, har jag inte haft samma beslutsamhet. Kanske är det för att jag har svårt att bli motiverad när jag vet att jag har varit bättre, kanske är det för att jag har vuxit upp och fått perspektiv på saker och ting eller kanske är det för att jag nu inte längre kan konkurrera med dom bästa i klubben. Vem vet. Oavsett orsak blir resultatet att jag har svårt att pressa mig på intervaller och snabbdistanspass vilket är ett måste om jag vill bli snabb. Så motivationen för mina gamla distanser är låg (om än inte borta, jag kommer ändå försöka slå mina klubbkompisar så gott jag kan i sommar) och springer man kortare än 10km gör det ont för stor del av tävlingen för att det ska vara kul tycker jag. Jag är dessutom riktigt dålig på kortare distanser så det faller bort av flera anledningar.
Jag skulle kunna göra en satsning på maraton. Det är en bra distans på många sätt men det är tyvärr lite för många i klubben som håller på med marasatsningar vilket gör att jag snabbt skulle tappa motivationen om jag inte sprang lika snabbt som dom. Ska man göra bra tid på mara krävs dessutom en jäkla massa resande för att hitta platta banor vilket jag av miljöskäl tycker är tämligen förkastligt (för att inte tala om all tid det tar och hur tråkigt det är att springa platt asfalt).
Så då är allt under maraton borta, det ända som återstår är ultramaraton eller tidsbaserade lopp (6h, 12h, 24h etc). Men vem i helskotta vill satsa på att springa så många varv som möjligt på en max 3km lång slinga när man kan göra samma sak i fin natur, i omväxlande terräng? Det säger sig själv. Det är Ulta som gäller.

Så vad har jag för tidigare erfarenhet av löpning på längre distanser? Jag har sprungit en mara som tävling. På Svalbard. Det va jobbigt.
Jag har även sprungit ett par maror på träningspass för ett par år sedan, nån slags multisports träningspass som tog drygt 16h på Svalbard, och jag har kört en ultra, Sörmland Ultra Maraton (SUM).
SUM var en jäkligt kul upplevelse. Roligaste loppet jag har sprungit utan tvekan. Det beror i och för sig på flera anledningar, bra placering (2a), nyhetens behag och 3,5mil runners high är ju aldrig fel. Men till och med när pannbenet behövde bryta mark innan benen kunde hänga med var loppet riktigt kul! Jag sprang fel ett antal gånger och det va jäkligt frustrerande men det fick mig liksom bara att vilja ta i mer. Tung terräng fick mig bara att vilja springa fortare och känslan av att se sina konkurrenter stapla fram när man själv fortfarande hade fart i benen och ilska i huvudet var extas.
Jag lärde mig en massa och kort sagt blev jag nyfiken på hur det skulle vara att komma till en sån tävling och vara riktigt förberedd. Hur långt jag kan pressa mig, tar jag slut där nånstans eller kan jag fortsätta ett par mil till? 10mil? 15mil? Vem vet? Inte jag, men om några år kanske jag kan svara på det!