Nästan två veckor har gått sedan förra inlägget. Jag sprang vårtävlingarnas 32km distans förra helgen men trots vinst känns det knappt värt att skriva om.
Jag kände direkt när jag gick upp att jag va opepp och tung i kroppen. Jag hade vart i Arvika en kortis under veckan på jobb och missade en träning och dessutom va det nog lite för nära förra tävlingen. Men ibland släpper sånna känslor under uppjoggen så det va bara att cykla till klubbstugan, anmäla sig och försöka få upp peppen. Jag träffade Jocke som skulle vara med vilket höjde peppen lite men dum som jag är hade jag glömt klocka och tröja och var tvungen att skippa merfarten av uppvärmningen för att ha tid att cykla hem och hämta grejerna.
Nån km fick jag sprunget innan start i alla fall och väl på startlinjen hade peppen fortfarande inte innfunnit sig. Men det var bara att springa. Jag gick ut i 3,37 tempo och fick bara med mig Jocke. Han tyckte dock att det va lite väl snabbt och släppte vid ca 5 km. Han låg tydligen inte jätte långt bakom fick jag veta efter loppet men jag tappade all motivation att slå pers och bestämde mig för att satsa på vinsten och körde därför ganska lugnt. 3,40 tempo i 32 km. Lite sliten blev jag men lika mycket av kylan som av löpningen.
Annars är det inte mycket som händer. Jag springer med Fredrikshof så ofta jag kan (måndag och onsdag) och har hittat en kompis som jobbar i närheten av Värtan så vi har kört några pass innan träningen. Bra att slippa köra allt själv, jag körde en del mängd med Staffan men han har börjat träna med IF Linnea och dom har träning på tis och tors, dvs dom dagarna jag har ledigt att köra mängd på.
Jobb jobb jogg jogg... Livet är inte speciellt komplicerat egentligen.
fredag 27 mars 2015
måndag 16 mars 2015
En tävling, ett pers
Så nu sitter jag på tåget mot Stockholm igen. Jag känner mig inte så pepp på att skriva men måste nog få ur det ur systemet. Egentligen har helgen vart ganska jobbig, det här med att flytta är av någon anledning jäkligt jobbigt, det ska bli skönt att komma tillbaka till jobbet.
Men förutom en flytt har jag hunnit springa årets första tävling. Jag va, som man nog märkte i mitt förra inlägg, jäkligt pepp på att testa formen. Som vanligt försvinner dock mycket av känslan när jag kommer hem och vankar runt rastlöst eftersom jag har suttit på kontoret och tåget hela dagen. Men. Jag lyckades i alla fall somna så småningom och gick upp tidigt på lördagen, åt min fil med musli vid typ 8-tiden, riktigt pepp på tävlingen 3h senare, packade upp några flyttlådor, tappade lite pepp men kände mig ändå lätt och fin när det var dags att cykla bort till klubbstugan. Perfekt väder, några plusgrader och sol. Torrt på marken och vår i luften.
Väl där blev jag lite besviken, ingen av mina största "konkurrenter" i klubben var med, men jag hittade några kompisar att springa runt tjärnen med och började få tillbaka fokus.
Efter ett antal förberedelser; toa, skobyte, stegringslopp etc. ställde jag mig på startlinjen. Jag såg direkt att det va många väldigt bra löpare med. Vissa jag hade tränat med på lördagsträningarna, andra kände jag sedan tidigare lopp. Jag hade väl vissa förhoppningar om att komma bland topp 10 men kände direkt att det va onödigt att hänga med i första klungan.
När startskottet gick blev tempot genast högt, kanske lite väl högt.
En kul reflektion jag gjorde de första 500m var att jag känner i armarna när det går för snabbt på tävling. Dom börjar liksom domna lite, flåset och benen är ok men inte armarna. Jag sänkte farten ganska snabbt och lade mig med bland annat Jonathan (SAIK) och Andreas (ÖIS). Första km gick på 3,12 tror jag, och känslan va ganska fin. Det va ju lite väl snabbt men samtidigt är det lättsprunget i början och starten går ju alltid lite snabbt.
Den följande km är också ganska lätt med en mindre backe men ingenting som känns jobbigt i början av en tävling. Snart kom dock backarna efter svarttjärn. Här började Andreas halka efter, och jag tror han gav upp lite på direkten för han kom en bra bit efter i mål kändes det som. Som jag brukar, halkade jag efter en del i uppförsbackarna, jag vill ju inte dra på mig mjölksyra. Min plan var att ta igen i nedförsbacken igen. Som alla planer så höll den väldigt dåligt, jag kom visserligen ikapp men blev så trött så jag kunde inte hänga med på platten sedan.
Efter ca 5,5km, vid raksträckan vid Delsjön, kom Markus från motsatt håll och skrek några peppande ord. Det fick mig att räta på ryggen lite, inte så jag kom ifatt nån men jag lyckades i alla fall hålla tempot under raksträckan. Tack för det Markus
Vid 6,5 km, när man sprungit upp för den sista riktiga backen kollade jag på klockan och blev livrädd, i min speedade hjärna såg det ut som jag va mycket långsamare än min plan, sub 26, så jag ökade så gott jag kunde i nedförsbackarna mot mål men tänkte att jag nog fick nöja mig med "bara" ett pers (26,41).
Jag kom dock i mål utan några speciellt spännande händelser på 25,42! Pers med 59 sek. Jäkligt nöjd och lättad. Jag är i så bra form som jag tror och det kommer bli en väldigt spännnande säsong. Placeringen blev dock inte lika bra. 14de plats. Ett tempo på 3,18 på en halvkuperad bana och 14de plats. Fy fanken alltså vad snabba alla är!
Efter en lunch på bensinköket tillsammans med Kajsa vid Härlanda tjärn gick resten av helgen i flyttens tecken. Helt slut och nästan gråtande kollapsade jag klockan 10 på lördag kväll.
En kort reflektion om träningarna med Fredrikshof: Dom liknar väldigt mycket sättet jag tränar när jag ska toppa mig inför ett lopp. Korta oc intensiva intervaller, mycket löpskolning etc. Jag är lite rädd att effekten blir en superfin topp och sen skador. Jag måste hålla koll på kroppen och avbryta om det känns dåligt.
Men förutom en flytt har jag hunnit springa årets första tävling. Jag va, som man nog märkte i mitt förra inlägg, jäkligt pepp på att testa formen. Som vanligt försvinner dock mycket av känslan när jag kommer hem och vankar runt rastlöst eftersom jag har suttit på kontoret och tåget hela dagen. Men. Jag lyckades i alla fall somna så småningom och gick upp tidigt på lördagen, åt min fil med musli vid typ 8-tiden, riktigt pepp på tävlingen 3h senare, packade upp några flyttlådor, tappade lite pepp men kände mig ändå lätt och fin när det var dags att cykla bort till klubbstugan. Perfekt väder, några plusgrader och sol. Torrt på marken och vår i luften.
Väl där blev jag lite besviken, ingen av mina största "konkurrenter" i klubben var med, men jag hittade några kompisar att springa runt tjärnen med och började få tillbaka fokus.
Efter ett antal förberedelser; toa, skobyte, stegringslopp etc. ställde jag mig på startlinjen. Jag såg direkt att det va många väldigt bra löpare med. Vissa jag hade tränat med på lördagsträningarna, andra kände jag sedan tidigare lopp. Jag hade väl vissa förhoppningar om att komma bland topp 10 men kände direkt att det va onödigt att hänga med i första klungan.
När startskottet gick blev tempot genast högt, kanske lite väl högt.
En kul reflektion jag gjorde de första 500m var att jag känner i armarna när det går för snabbt på tävling. Dom börjar liksom domna lite, flåset och benen är ok men inte armarna. Jag sänkte farten ganska snabbt och lade mig med bland annat Jonathan (SAIK) och Andreas (ÖIS). Första km gick på 3,12 tror jag, och känslan va ganska fin. Det va ju lite väl snabbt men samtidigt är det lättsprunget i början och starten går ju alltid lite snabbt.
Den följande km är också ganska lätt med en mindre backe men ingenting som känns jobbigt i början av en tävling. Snart kom dock backarna efter svarttjärn. Här började Andreas halka efter, och jag tror han gav upp lite på direkten för han kom en bra bit efter i mål kändes det som. Som jag brukar, halkade jag efter en del i uppförsbackarna, jag vill ju inte dra på mig mjölksyra. Min plan var att ta igen i nedförsbacken igen. Som alla planer så höll den väldigt dåligt, jag kom visserligen ikapp men blev så trött så jag kunde inte hänga med på platten sedan.
Efter ca 5,5km, vid raksträckan vid Delsjön, kom Markus från motsatt håll och skrek några peppande ord. Det fick mig att räta på ryggen lite, inte så jag kom ifatt nån men jag lyckades i alla fall hålla tempot under raksträckan. Tack för det Markus
Vid 6,5 km, när man sprungit upp för den sista riktiga backen kollade jag på klockan och blev livrädd, i min speedade hjärna såg det ut som jag va mycket långsamare än min plan, sub 26, så jag ökade så gott jag kunde i nedförsbackarna mot mål men tänkte att jag nog fick nöja mig med "bara" ett pers (26,41).
Jag kom dock i mål utan några speciellt spännande händelser på 25,42! Pers med 59 sek. Jäkligt nöjd och lättad. Jag är i så bra form som jag tror och det kommer bli en väldigt spännnande säsong. Placeringen blev dock inte lika bra. 14de plats. Ett tempo på 3,18 på en halvkuperad bana och 14de plats. Fy fanken alltså vad snabba alla är!
Efter en lunch på bensinköket tillsammans med Kajsa vid Härlanda tjärn gick resten av helgen i flyttens tecken. Helt slut och nästan gråtande kollapsade jag klockan 10 på lördag kväll.
En kort reflektion om träningarna med Fredrikshof: Dom liknar väldigt mycket sättet jag tränar när jag ska toppa mig inför ett lopp. Korta oc intensiva intervaller, mycket löpskolning etc. Jag är lite rädd att effekten blir en superfin topp och sen skador. Jag måste hålla koll på kroppen och avbryta om det känns dåligt.
fredag 13 mars 2015
Vårtävlingarna
Sådär ja. två veckor har gått och det har vart fullt upp på många fronter sedan sist. Jag jobbar på som vanligt och har bland annat vart på möte om ekosystemtjänster på Svensk Energi, möte med vattenvårdsföreningen i Karlskoga (otroligt fin stad, varför bor inte fler där?) och annars jobbat med allt möjligt som rör vattenkraft och miljö. Insåg när jag satt här på tåget och läste ett åtgärdsprogram för flodpärlmussla hur sjukt intressant jobb jag har. Sen är det ju inte allt som är lika kul. men ändå!
Till väsentligheterna. Jag har fått ett antal redigt bra pass med fredrikshof, bland annat ett 22*200m på bana i onsdags som va jäkligt kul! Och långt dessutom, eftersom det va 6 km till banan och 6 km hem fick jag alltså typ 23-24 km varav 5 km i typ 2,50 tempo. Bara att hålla det kontinuerligt också så blir det fina tider i sommar! Förra lördagen körde vi det bästa passet som finns, 8*1km på 8an med 1 min vila. Körde mina på, i snitt, mellan 3,10 och 3,15. Fin känsla där också trots att jag va typ sist i den "snabba" gruppen. Söndagen blev avsatt till flytt. Inte fullt så roligt som långpass men jäkligt gött att få gjort. Nu bor vi på dubbelt så stor yta. Visserligen 1,5km istället för 750m från klubbstugan men läget får ändå 5 av 5 springskor i betyg.
Viktigare än träningspassen är dock tävlingen imorgon!
Vårtävlingarna. 8an. klassiskt.
Det brukar vara lite för kort för mig. Tillsammans med den brist på rutin man har så här på våren brukar det gå riktigt mycket åt skogen. Jag hoppas dock att formen på nåt sätt ska kompensera för dom andra faktorerna så att jag ska kunna göra en bra tid trots dåligt upplagt lopp och fel distans. Imorgon får vi se. Tills dess är det bara att räkna kilometertider, fundera på var tävlingslinnet är bland flyttlådorna och kanske framförallt sova så gott man kan efter en dag på kontoret och efterföljande tåg till Sveriges framsida.
Dagens låt: Langa fram med Ison och Fille. hade nog gärna sagt Seth Sentry igen (ett geni!) men hade ju honom för ett par v sedan så får ta nåt annat.
Nu börjar det.
Till väsentligheterna. Jag har fått ett antal redigt bra pass med fredrikshof, bland annat ett 22*200m på bana i onsdags som va jäkligt kul! Och långt dessutom, eftersom det va 6 km till banan och 6 km hem fick jag alltså typ 23-24 km varav 5 km i typ 2,50 tempo. Bara att hålla det kontinuerligt också så blir det fina tider i sommar! Förra lördagen körde vi det bästa passet som finns, 8*1km på 8an med 1 min vila. Körde mina på, i snitt, mellan 3,10 och 3,15. Fin känsla där också trots att jag va typ sist i den "snabba" gruppen. Söndagen blev avsatt till flytt. Inte fullt så roligt som långpass men jäkligt gött att få gjort. Nu bor vi på dubbelt så stor yta. Visserligen 1,5km istället för 750m från klubbstugan men läget får ändå 5 av 5 springskor i betyg.
Viktigare än träningspassen är dock tävlingen imorgon!
Vårtävlingarna. 8an. klassiskt.
Det brukar vara lite för kort för mig. Tillsammans med den brist på rutin man har så här på våren brukar det gå riktigt mycket åt skogen. Jag hoppas dock att formen på nåt sätt ska kompensera för dom andra faktorerna så att jag ska kunna göra en bra tid trots dåligt upplagt lopp och fel distans. Imorgon får vi se. Tills dess är det bara att räkna kilometertider, fundera på var tävlingslinnet är bland flyttlådorna och kanske framförallt sova så gott man kan efter en dag på kontoret och efterföljande tåg till Sveriges framsida.
Dagens låt: Langa fram med Ison och Fille. hade nog gärna sagt Seth Sentry igen (ett geni!) men hade ju honom för ett par v sedan så får ta nåt annat.
Nu börjar det.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)